Gamla strumpfabriken
Vilken fin byggnad vi passerar på vägen 
vi stannar och inspekterar.
Skynda på, det börjar regna 
och mörkret faller.
På vintern kan man säkert åka skridskor här inne. Huset tog in vatten som
ett fartyg på väg att förlisa.
Det har nog på senare tid varit en bilverkstad, förråd och dumpningsplats
snarare än en blomstrade fabriksmiljö.
Det är bara att koppla på hästarna så far vi ut på en tur i det fria!
Genom den här provisoriska dörren kanske?
Det fanns ingen utgång som passade vad jag kunde se ivarjefall.
Hissen kanske?
Eller dörren?
Skrot-Nisse och hans vänner verkade ha slagit läger här inne.
Inte en damstrumpa så långt ögat kan se
bara en rostig motor
och en trasig högtalare.
Någon som har gått loss på leksakerna här inne.
De offentliga toaletterna i storstäderna runt om i världen är betydligt renare
än jag tidigare trott.
Elden har gått lös här inne i foajén.
Vi går ner på undervåningen och tittar på vad som bjuds
bara en massa däck och spår efter branden.
Jag släcker törsten innan vi går ut, runt byggnaden. Jakten efter ett par
rena strumpor kan börja.
Vi kikar in igenom ett fönster och får självfallet se en permobil där nere!
Men där inne verkar det spännande.
Det går inte så bra för Volvo personbilar har man ju läst i tidningarna.
Men det måste finnas någonting kvar efter alla år som kan bevisa mig att
det har tillverkats strumpor på den här platsen.
nåt måste ju finnas bevarat?
Men vad är det som står där borta på bordet?
Väteperoxid används som blekmedel inom industrin! Ljusa strumpor har
man hört talas om. Det här är faktiskt det enda bevis jag kunde hitta den
här gången...
Man får tvätta händerna ordentligt innan vi beger oss härifrån.
Taket skyddar inte regndropparna att falla på våra dyblöta kroppar 
vi skyndar till bilen och hoppas på lite värme, vink vink!
.
